Igår var vi och talade med en lärare och snackade igenom det praktiska inför att vi får filma i hans klass på måndag. Han verkar tacksamt intresserad av våra försök till teorier om Estetiska läroprocesser. Han verkar vilja ha argument för sin och skolans verksamhet. Tid till samtal, reflektion och lärande bland lärarna verkar vara en bristvara på skolan. Han sa att om de hade fått jobba på sin syn på läroprocesser och argument för sitt arbetssätt så hade det besparat lärarna åtskillig tid i diskussion med föräldrar som är oroliga att barnen inte lär sig riktiga saker i skolan då de arbetar tematiskt och kreativt.
AEstetik og laering av Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.
Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”
”Estetik är en sinnlig symbolisk form, som rymmer en tolkning av oss själva och världen, och som kan kommunicera från, till och om känslor.”
Den radikala estetiken i skolan
Kristian Pedersen menar Ixxx har försökt definiera estetiska läroprocesser ”som en läroprocess som handlar om det kvalitativa förhållandet mellan människan och världen genom vilket människan får kunskap om det mänskliga, sinnliga och känslomässiga livet, om föreställningar och fantasier, samtidigt som hon får kunskap om kollektiva estetiska erfarenhets- eller kunskapsformer”.
När jag läst i boken AEstetik og laering tänker jag att de författarna är mer specifika än Pedersen. Pedersen skiljer inte ut en särskild sorts estetisk sinnlig kunskap som ger oss kunskaper om förhållandet mellan människan och världen, utan kan mena all sorts sinnlig kunskap som vi inte nödvändigtvis fått till oss genom en estetisk upplevelse. Han verkar mena att vi kopplar ihop denna sinnliga erfarenhet med estetiska upplevelser som vi kan ha vid ett annat tillfälle.
Austring och Sörensen delar upp olika sätt att lära. A empiriska, B estetiska och C diskursiva.
I dag på handledningen säger Tarja att hon inte gör en sådan uppdelning. Hon menar att allt detta sker parallellt och kan inte delas upp. Jag håller med henne där … men måste vi inte ringa in det specifikt estetiska för att kunna säga vad det är som skiljer estetiska läroprocesser ifrån t.ex. empiriskt och diskursivt arbete i skolan?
torsdag 17 april 2008
tisdag 15 april 2008
Upp och ner
Seminarium om Forskning inom Design med Cecilia Häggström idag på HDK. Väldigt klargörande även om ca 1000 nya frågor surrar omkring i skallen. Camillas frågor hjälpte mig att också försöka ringa in något jag försöker tänka. Hur forskar man inom konst? När är man vetenskaplig och inte? När får jag vara subjektiv och inte? Vad är vetenskaplig kunskap och vad är subjektiv kunskap? När, hur skulle man kunna gå vidare med subjektiv kunskap och även göra den mer vetenskaplig? Vad är själva vitsen med att konstnärligt undersöka något eller estetiska läroprocesser?
Studiebesök på UB. Värdelöst!!! Suck.
Studiebesök på UB. Värdelöst!!! Suck.
måndag 14 april 2008
Försöka hitta teori och få fatt tankarna
Ur boken om AEstetik og laering Bennyé D Austring & Merete Sörensen.
Husserl är grundaren till Fenomenologin, som är 1900-talets nya filosofiska riktning. F kan definieras kort som läran om det, som visar sig för människan och dens syfte är att beskriva världen (t.ex. med hermeneutisk metod -- tolkning), medans de klassiska vetenskaperna försöker bestämma och förklara(--absolut sanning) världen.
Maurice Merleau-Ponty(1908-61) är inspirerad av Hussrl och Heidegger. I fråga om estetiken är M-P mest intressant av fenomenologerna.
1. Han uppgraderar den kroppsliga och känslomässiga utgångspunkten för människans vetande om världen och sigsjälv.
2. Han betraktar konstnärens tillgång till tillvaron som ideal.
Han framhäver att känsla är inte bara passivt mottagande av fenomenens betydelse utan känsla är handling, där man blir upptagen av tingens betydelser och därmed lär känna världen. Kroppens upplevelse kommer före - och har större giltighet än - tanken om kroppen, men upplevelse och tanke kompletterar varandra. ... Reflektionen skapar inte nytt, men kan bidra till förståelse. Man kan alldrig åtskilja reflektion och upplevelse. ... Medvetandet är kroppsligt förankrat.
Detta är några ord, fraser ur boken som jag kan använda som argument för estetiska läroprocesser och kanske börjar göra det klarare för mig vad estiska läroprocesser kan vara. Den danske filosofen Pahuus beskriver hur leken är barnets sätt att tillägna sig världen. Han beskriver också hur konsten kan ge oss andra kunskaper än vetenskapen t.ex. om vad vi önskar och vill.
Längre fram försöker författarna ringa in vad som är estetiskt lärande. Allt vi tar in genom våra sinnen är inte estetikskt lärande. Estetik är alltid sinnlig symbolisk form(musik,färg,form,teater etc) och ett antal punkter till s 53.
Idag har vi gjort en tillståndsblankett och mailat till en skola. Vi har bokat in möte för att planera filmning. Möte konsthallen fredag.
Husserl är grundaren till Fenomenologin, som är 1900-talets nya filosofiska riktning. F kan definieras kort som läran om det, som visar sig för människan och dens syfte är att beskriva världen (t.ex. med hermeneutisk metod -- tolkning), medans de klassiska vetenskaperna försöker bestämma och förklara(--absolut sanning) världen.
Maurice Merleau-Ponty(1908-61) är inspirerad av Hussrl och Heidegger. I fråga om estetiken är M-P mest intressant av fenomenologerna.
1. Han uppgraderar den kroppsliga och känslomässiga utgångspunkten för människans vetande om världen och sigsjälv.
2. Han betraktar konstnärens tillgång till tillvaron som ideal.
Han framhäver att känsla är inte bara passivt mottagande av fenomenens betydelse utan känsla är handling, där man blir upptagen av tingens betydelser och därmed lär känna världen. Kroppens upplevelse kommer före - och har större giltighet än - tanken om kroppen, men upplevelse och tanke kompletterar varandra. ... Reflektionen skapar inte nytt, men kan bidra till förståelse. Man kan alldrig åtskilja reflektion och upplevelse. ... Medvetandet är kroppsligt förankrat.
Detta är några ord, fraser ur boken som jag kan använda som argument för estetiska läroprocesser och kanske börjar göra det klarare för mig vad estiska läroprocesser kan vara. Den danske filosofen Pahuus beskriver hur leken är barnets sätt att tillägna sig världen. Han beskriver också hur konsten kan ge oss andra kunskaper än vetenskapen t.ex. om vad vi önskar och vill.
Längre fram försöker författarna ringa in vad som är estetiskt lärande. Allt vi tar in genom våra sinnen är inte estetikskt lärande. Estetik är alltid sinnlig symbolisk form(musik,färg,form,teater etc) och ett antal punkter till s 53.
Idag har vi gjort en tillståndsblankett och mailat till en skola. Vi har bokat in möte för att planera filmning. Möte konsthallen fredag.
fredag 11 april 2008
PM lite tankar om vad vi vill
Här är en liten del av vårt PM för att försöka beskriva något vad det är vi vill komma åt att jobba med. Det andra citatet som är Thavenius är mitt favoritcitat och på något sätt utgångspunkt. Det handlar om en slags önskan om att vidga seendet, tänkandet i skolan och överhuvudtaget. Denna medvetenhet kanske redan finns på många platser, men kanske jag behöver argument och veta vad jag gör om jag ska jobba med estetiska läroprocesser.
Delar av vårt PM:
Ämnet, syfte och kort bakgrund: Vi är intresserade av estetiska läroprocesser. Vi har gjort VFU i Reggio Emilia och tagit del utav deras arbetssätt. Thavenius beskriver den svenska skolan som att det är för trångt för olika perspektiv och arbetssätt.
”Det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformer som finns utanför skolan. Jämförelsen utfaller inte till skolans fördel. Den alldagliga normalprosan och de pedagogiska visualiseringarna dominerar. Inte bara satiren saknas utan praktiskt taget alla de former som konsten och det intellektuella livet rört sig i de senaste århundradena.
Det är trångt i skolan för olika perspektiv och olika sätt att beskriva verkligheten. Det är knappast bra om vi vill utbilda duktiga yrkesmänniskor och dessutom ge eleverna en chans att förstå och påverka den värld de lever i. Utrymmet för att yttra olika, också kontroversiella åsikter borde vara mycket större liksom möjligheterna att beskriva och tolka verkligheten.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 98)
Vi tror att de arbetssätt som man använder i Reggio Emilia där barnen får arbeta utifrån sina egna intressen och frågor och använda olika språk och undersökningssätt har en viktig funktion i svenska skolan om vi vill nå upp till målen om värdegrund och demokrati i läroplanen.
Vi är intresserade av estetiska läroprocesser som ett sätt att kunskapa kring frågor som kanske inte har ”skolboksbestämda” svar, men även att använda dessa processer för att tillägna sig kunskaper i traditionella skolämnen för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper och få fler perspektiv genom att använda olika sinnen.
Till skillnad från skolboksvetandet släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar. Konsten drar uppmärksamheten till sin egen form och experimenterar hela tiden med den (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 226). (slut citat PM)
Johan och jag tänker att vi ska ut och filma på några stycken skolor. Kanske ska vi också intervjua lärare. Vi vill ta reda på först vad det är att arbeta med estetiska läroprocesser. Sedan vill vi filma lärare som säger att de arbetar med estetiska läroprocesser för att se dels hur det kan gå till, dels om vi tycker att det är det de gör. Thavenius är väldigt kritisk mot det estetiska arbetet i skolan som han mest anser blir ett ytligt mys.. ”Eleverna trivs bättre och lär sig lättare, om man stimulerar dem med lite friare verksamheter. Men den säger inget betydelsefullt om just konstnärliga verksamheter.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 93)
Så långt har vi tänkt. Nu har vi börjat ta kontakt med några skolor och läsa på om estetiska läroprocesser och skissa på teoridelen.
Delar av vårt PM:
Ämnet, syfte och kort bakgrund: Vi är intresserade av estetiska läroprocesser. Vi har gjort VFU i Reggio Emilia och tagit del utav deras arbetssätt. Thavenius beskriver den svenska skolan som att det är för trångt för olika perspektiv och arbetssätt.
”Det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformer som finns utanför skolan. Jämförelsen utfaller inte till skolans fördel. Den alldagliga normalprosan och de pedagogiska visualiseringarna dominerar. Inte bara satiren saknas utan praktiskt taget alla de former som konsten och det intellektuella livet rört sig i de senaste århundradena.
Det är trångt i skolan för olika perspektiv och olika sätt att beskriva verkligheten. Det är knappast bra om vi vill utbilda duktiga yrkesmänniskor och dessutom ge eleverna en chans att förstå och påverka den värld de lever i. Utrymmet för att yttra olika, också kontroversiella åsikter borde vara mycket större liksom möjligheterna att beskriva och tolka verkligheten.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 98)
Vi tror att de arbetssätt som man använder i Reggio Emilia där barnen får arbeta utifrån sina egna intressen och frågor och använda olika språk och undersökningssätt har en viktig funktion i svenska skolan om vi vill nå upp till målen om värdegrund och demokrati i läroplanen.
Vi är intresserade av estetiska läroprocesser som ett sätt att kunskapa kring frågor som kanske inte har ”skolboksbestämda” svar, men även att använda dessa processer för att tillägna sig kunskaper i traditionella skolämnen för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper och få fler perspektiv genom att använda olika sinnen.
Till skillnad från skolboksvetandet släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar. Konsten drar uppmärksamheten till sin egen form och experimenterar hela tiden med den (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 226). (slut citat PM)
Johan och jag tänker att vi ska ut och filma på några stycken skolor. Kanske ska vi också intervjua lärare. Vi vill ta reda på först vad det är att arbeta med estetiska läroprocesser. Sedan vill vi filma lärare som säger att de arbetar med estetiska läroprocesser för att se dels hur det kan gå till, dels om vi tycker att det är det de gör. Thavenius är väldigt kritisk mot det estetiska arbetet i skolan som han mest anser blir ett ytligt mys.. ”Eleverna trivs bättre och lär sig lättare, om man stimulerar dem med lite friare verksamheter. Men den säger inget betydelsefullt om just konstnärliga verksamheter.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 93)
Så långt har vi tänkt. Nu har vi börjat ta kontakt med några skolor och läsa på om estetiska läroprocesser och skissa på teoridelen.
torsdag 10 april 2008
det går sakta framåt
10/4
Inte så mycket feber men halsen värker. Rör mig stillsamt mellan datorn, sängen och soffan. Försöker läsa i den danska boken Aestetik og laering. Min dotter fick köpa ett ficklexikon för att jag alls ska ta mig fram. Svårt men boken verkar bra.
Inte så mycket feber men halsen värker. Rör mig stillsamt mellan datorn, sängen och soffan. Försöker läsa i den danska boken Aestetik og laering. Min dotter fick köpa ett ficklexikon för att jag alls ska ta mig fram. Svårt men boken verkar bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)