PM lite tankar om vad vi vill

Här är en liten del av vårt PM för att försöka beskriva något vad det är vi vill komma åt att jobba med. Det andra citatet som är Thavenius är mitt favoritcitat och på något sätt utgångspunkt. Det handlar om en slags önskan om att vidga seendet, tänkandet i skolan och överhuvudtaget. Denna medvetenhet kanske redan finns på många platser, men kanske jag behöver argument och veta vad jag gör om jag ska jobba med estetiska läroprocesser.

Delar av vårt PM:
Ämnet, syfte och kort bakgrund: Vi är intresserade av estetiska läroprocesser. Vi har gjort VFU i Reggio Emilia och tagit del utav deras arbetssätt. Thavenius beskriver den svenska skolan som att det är för trångt för olika perspektiv och arbetssätt.

”Det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformer som finns utanför skolan. Jämförelsen utfaller inte till skolans fördel. Den alldagliga normalprosan och de pedagogiska visualiseringarna dominerar. Inte bara satiren saknas utan praktiskt taget alla de former som konsten och det intellektuella livet rört sig i de senaste århundradena.
Det är trångt i skolan för olika perspektiv och olika sätt att beskriva verkligheten. Det är knappast bra om vi vill utbilda duktiga yrkesmänniskor och dessutom ge eleverna en chans att förstå och påverka den värld de lever i. Utrymmet för att yttra olika, också kontroversiella åsikter borde vara mycket större liksom möjligheterna att beskriva och tolka verkligheten.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 98)

Vi tror att de arbetssätt som man använder i Reggio Emilia där barnen får arbeta utifrån sina egna intressen och frågor och använda olika språk och undersökningssätt har en viktig funktion i svenska skolan om vi vill nå upp till målen om värdegrund och demokrati i läroplanen.
Vi är intresserade av estetiska läroprocesser som ett sätt att kunskapa kring frågor som kanske inte har ”skolboksbestämda” svar, men även att använda dessa processer för att tillägna sig kunskaper i traditionella skolämnen för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper och få fler perspektiv genom att använda olika sinnen.

Till skillnad från skolboksvetandet släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar. Konsten drar uppmärksamheten till sin egen form och experimenterar hela tiden med den (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 226). (slut citat PM)

Johan och jag tänker att vi ska ut och filma på några stycken skolor. Kanske ska vi också intervjua lärare. Vi vill ta reda på först vad det är att arbeta med estetiska läroprocesser. Sedan vill vi filma lärare som säger att de arbetar med estetiska läroprocesser för att se dels hur det kan gå till, dels om vi tycker att det är det de gör. Thavenius är väldigt kritisk mot det estetiska arbetet i skolan som han mest anser blir ett ytligt mys.. ”Eleverna trivs bättre och lär sig lättare, om man stimulerar dem med lite friare verksamheter. Men den säger inget betydelsefullt om just konstnärliga verksamheter.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 93)

Så långt har vi tänkt. Nu har vi börjat ta kontakt med några skolor och läsa på om estetiska läroprocesser och skissa på teoridelen.