"Uppsatsäktenskapet" känns mycket bättre sen vi sitter på skolan och skriver tillsammans. Bättre att kunna bolla tankar och kunna gå på stan o ta en latte ihop. Man får lite bättre energi. Igår satt vi 9-10 timmar på skolan. Våra lärare verkar inte avundsjuka på oss. Skönt att ha dem i närheten också o kunna fråga lite småfrågor.
Vi kom så långt idag på eftermiddagen att vi skrev ut alla sidor och la ut dem över borden. Sen kunde vi gå på med tuschpennor och rita pilar, stora kryss och hitta på nya kapitel och skriva stödord. Hemma kommer jag antagligen också ta framsaxen och börja klippa runt lite olika stycken.
Just nu känns allt bara som råslit. Funkar inte att köra på så att man blir väldigt trött för då kan man inte va kreativ eller ha överblick. Önskar att ngn hade stoppat oss tidigare eftersom vi till stora delar var inne på fel spår. Nu är det väldigt stressigt att bygga om uppsatsen och formulera ihop allt.
Kom hem sent igår. Just som jag klev av båten ringde en granne och bjöd in mig på middag. Väldigt lägligt. Efter god mat o massa fnitter var stress och huvudvärk borta. Svårt att sova sen ändå ... riktigt lugn känner man sig nog inte förrän efter examinationen??
torsdag 22 maj 2008
måndag 19 maj 2008
Hellre en dålig uppsats?
Handledning idag. Det bästa idag var nästan att se hur Annika blommade vid sin redovisning. Jag kommer sakna allt fniss, trams och den tillåtande atmosvären där åsikter, kommmentarer och kloka ord får hoppa runt i rummet lite hur som, när jag snart är klar med utbildningen.
För några dagar sedan var jag nästan gråtfärdig över att vi har så mycket att göra. Nu har vi slitit rejält över helgen och det känns som vi har fått mycket större koll. Det flyter på och allt går bra .... fast det är en sak som går mindre bra ... jag känner igen det här på något sätt ... från mitt äktenskap. I början gör man en massa saker tillsammans och ser till att arbetsfördelningen är någorlunda och tänker på att det ska vara roligt, sen händer något när barnen kommit och det blir stressigt och allt bara handlar om tid o pengar. Plötsligt handlar det bara om att vara effektiv. Den som tjänar mest pengar är på jobbet hela tiden och den andre hamnar i rollen styra upp hemmarulljansen!? ... Alltså nu när det drar ihop sig så verkar det som någon som kan det bäst klipper film och någon annan får jobbet att plöja text o skriva, skriva ... NÖDBROMS!!!
Livsfarligt att hamna i det där effektiva stressiga! Jag måste också ha ett visst lugn för att orka fokusera att orka lära mig nya saker och få lust till det. Hellre en dålig uppsats då än att jag har tråkigt tror jag?
För några dagar sedan var jag nästan gråtfärdig över att vi har så mycket att göra. Nu har vi slitit rejält över helgen och det känns som vi har fått mycket större koll. Det flyter på och allt går bra .... fast det är en sak som går mindre bra ... jag känner igen det här på något sätt ... från mitt äktenskap. I början gör man en massa saker tillsammans och ser till att arbetsfördelningen är någorlunda och tänker på att det ska vara roligt, sen händer något när barnen kommit och det blir stressigt och allt bara handlar om tid o pengar. Plötsligt handlar det bara om att vara effektiv. Den som tjänar mest pengar är på jobbet hela tiden och den andre hamnar i rollen styra upp hemmarulljansen!? ... Alltså nu när det drar ihop sig så verkar det som någon som kan det bäst klipper film och någon annan får jobbet att plöja text o skriva, skriva ... NÖDBROMS!!!
Livsfarligt att hamna i det där effektiva stressiga! Jag måste också ha ett visst lugn för att orka fokusera att orka lära mig nya saker och få lust till det. Hellre en dålig uppsats då än att jag har tråkigt tror jag?
fredag 16 maj 2008
En tredje skola
16/5
Idag fick vi vara med på en bildlektion med år 9. Den här skolan har en rektor som är väldigt intresserad av estetiska läroprocesser och anser att estetiska läroprocesser är ett förhållningsätt som ska genomsyra alla ämnen. Vi hade inte fixat några tillstånd den här gången utan vi har bara filmat händer och deras arbeten som de höll på med.
Kanske märks det att denna skola var den skola som var mest medveten om hur konsten kan användas som en kunskapsmetod. Bildläraren framhöll inte främst då lärande i tekniker eller psygologiska insikter utan just det som vi tror kännetecknar estetiska läroprocesser, att göra tankevändor. Tankevändor handlar då t.ex. om att ta den andres perspektiv. Någon elev nämde att det är viktigt att få uttrycka sig med andra språk, en annan elev svarade på frågan vad hon lär sig i ämnet bild att hon blir berörd av de andra elevernas produkter. Att kunna utveckla kunskap om och med känslor tänker vi också är en viktig del av estetiska läroprocesser. Att kunna använda olika språk och olika sinnen är en annan.
Just nu arbetade eleverna med att gestalta något om krig 3-dimensionellt. De hade arbetat med 2:a världskriget eller andra krig i SO paralellt. Bildläraren berättade att hon och SO-läraren planerade tillsammans och satte betyg tillsammans. Jag försökte fråga om de talar om teori, mål och mening i möten bland kollegier på skolan, något jag misstänker underlättar för att ha ett gemensamt och genomtänkt förhållningsätt. Jag fick inte intrycket att sådana samtal fördes på skolan. Däremot verkade alla studiedagar innehålla skapande verksamhet för lärarna där de får syssla med estetiska (läro?)processer. Förmodligen får dessa lärare tankevändor och aha-upplevelser på dessa studiedagar ... fast jag kan inte låta bli att undra om det inte skulle också behövas en mer medveten reflekterande diskussion. Bildläraren ansåg att hon hade hög status på skolan och ansågs ha ett viktigt ämne. Hon sa att hon inte kunde låta bli att tjata hål i huvudet på de andra lärarna om allt fantastiskt som sker på bildlektionerna. Hon var ärligt imponerad av elevernas förmåga att kunna utrycka sig i bild.
J lagade god lunch till mig som vanligt. Sedan kollade vi på det som vi filmat. Att se på filmmatrialet skapar diskussioner och väcker nya frågor. Att se sig själv på film är en annan plågsam process.
Apropå krångel med datorer. Johans ena dator la helt av för några dagar sedan. Nu börjar den andra fungera allt sämre ... stressfaktorn ökar i rummet och datorer får allergi??? Min dator blev lite snällare sen jag kört en diskrensning och defragmentering i går natt. Om jag fick rensa bort yngsta dotterns alla Sims-spel skulle det nog fungera ännu bättre. (En parantes ... dataspel spelas inte bara av unga killar ... kom hemsmygandes till barnens farmor 79 år klockan halv 3 på morgonen, efter att ha varit på krogen, för att sova över ... råkade överraska en hålögd dam som inte kunde släppa ett patiensspel på datorn ... jag fick med henne in till köket på en kopp te och sedan somnade vi gott. Hon hörde inte då jag smög iväg vid 9 på morgonen. Jag hotade med att skvallra för hennes son, men det har jag inte gjort.)
Idag fick vi vara med på en bildlektion med år 9. Den här skolan har en rektor som är väldigt intresserad av estetiska läroprocesser och anser att estetiska läroprocesser är ett förhållningsätt som ska genomsyra alla ämnen. Vi hade inte fixat några tillstånd den här gången utan vi har bara filmat händer och deras arbeten som de höll på med.
Kanske märks det att denna skola var den skola som var mest medveten om hur konsten kan användas som en kunskapsmetod. Bildläraren framhöll inte främst då lärande i tekniker eller psygologiska insikter utan just det som vi tror kännetecknar estetiska läroprocesser, att göra tankevändor. Tankevändor handlar då t.ex. om att ta den andres perspektiv. Någon elev nämde att det är viktigt att få uttrycka sig med andra språk, en annan elev svarade på frågan vad hon lär sig i ämnet bild att hon blir berörd av de andra elevernas produkter. Att kunna utveckla kunskap om och med känslor tänker vi också är en viktig del av estetiska läroprocesser. Att kunna använda olika språk och olika sinnen är en annan.
Just nu arbetade eleverna med att gestalta något om krig 3-dimensionellt. De hade arbetat med 2:a världskriget eller andra krig i SO paralellt. Bildläraren berättade att hon och SO-läraren planerade tillsammans och satte betyg tillsammans. Jag försökte fråga om de talar om teori, mål och mening i möten bland kollegier på skolan, något jag misstänker underlättar för att ha ett gemensamt och genomtänkt förhållningsätt. Jag fick inte intrycket att sådana samtal fördes på skolan. Däremot verkade alla studiedagar innehålla skapande verksamhet för lärarna där de får syssla med estetiska (läro?)processer. Förmodligen får dessa lärare tankevändor och aha-upplevelser på dessa studiedagar ... fast jag kan inte låta bli att undra om det inte skulle också behövas en mer medveten reflekterande diskussion. Bildläraren ansåg att hon hade hög status på skolan och ansågs ha ett viktigt ämne. Hon sa att hon inte kunde låta bli att tjata hål i huvudet på de andra lärarna om allt fantastiskt som sker på bildlektionerna. Hon var ärligt imponerad av elevernas förmåga att kunna utrycka sig i bild.
J lagade god lunch till mig som vanligt. Sedan kollade vi på det som vi filmat. Att se på filmmatrialet skapar diskussioner och väcker nya frågor. Att se sig själv på film är en annan plågsam process.
Apropå krångel med datorer. Johans ena dator la helt av för några dagar sedan. Nu börjar den andra fungera allt sämre ... stressfaktorn ökar i rummet och datorer får allergi??? Min dator blev lite snällare sen jag kört en diskrensning och defragmentering i går natt. Om jag fick rensa bort yngsta dotterns alla Sims-spel skulle det nog fungera ännu bättre. (En parantes ... dataspel spelas inte bara av unga killar ... kom hemsmygandes till barnens farmor 79 år klockan halv 3 på morgonen, efter att ha varit på krogen, för att sova över ... råkade överraska en hålögd dam som inte kunde släppa ett patiensspel på datorn ... jag fick med henne in till köket på en kopp te och sedan somnade vi gott. Hon hörde inte då jag smög iväg vid 9 på morgonen. Jag hotade med att skvallra för hennes son, men det har jag inte gjort.)
torsdag 15 maj 2008
Föreläsning med Rasoul
Jag är faschinerad som vanligt av föreläsarens tänk. Känner igen en del annat är nytt. Egentligen behöver man bara de två orden OM och AV (Levinas). Det kanske räcker att hålla de orden i huvudet när man tänker på sitt förhållningsätt mot människor och företeelser. Lär jag mig om och gör den andre till objekt eller lär jag mig av den andre och förhåller mig jämlik.
Wittgenstein säger att språket avbildar inte verkligheten. Språket är ett språkspel. Håller med och tänker på Bahtkin som säger att varje ord bär med sig betydelser från varje person som har uttalat ordet innan.
Simone de Beauvoir har sagt att förnuftet har kön. Kvinnorna kunde peka på att vetenskapen var manlig, menar Rasoul. När kvinnor började forska på samma frågor fick de andra svar, såg andra saker. Antagligen ställde de också andra frågor.
Precis som genusforskning har lett till ett perspektivskifte, då jag försöker se genom "den andres" ögon kan konsten vara de ögon som kan ifrågasätta vetenskapen, som kan avslöja om vetenskapen är falsk. Rasoul anser att konsten är möjligheten till förståelse vad det gäller mångkultur och vårt globala samhälle. Konsten kan leda till Alethia (Heidegger), ett uppvaknande, en chockeffekt eller nya frågor. Jag tänker att det är samma sak som en rektor vi talade med menar, då hon säger att estetiska läroprocesser leder till tankevändor. Pedagogiska kullerbyttor kallar Kerstin Wallin det då hon skriver om Reggio Emilia -verksamhet i sverige.
Wittgenstein säger att språket avbildar inte verkligheten. Språket är ett språkspel. Håller med och tänker på Bahtkin som säger att varje ord bär med sig betydelser från varje person som har uttalat ordet innan.
Simone de Beauvoir har sagt att förnuftet har kön. Kvinnorna kunde peka på att vetenskapen var manlig, menar Rasoul. När kvinnor började forska på samma frågor fick de andra svar, såg andra saker. Antagligen ställde de också andra frågor.
Precis som genusforskning har lett till ett perspektivskifte, då jag försöker se genom "den andres" ögon kan konsten vara de ögon som kan ifrågasätta vetenskapen, som kan avslöja om vetenskapen är falsk. Rasoul anser att konsten är möjligheten till förståelse vad det gäller mångkultur och vårt globala samhälle. Konsten kan leda till Alethia (Heidegger), ett uppvaknande, en chockeffekt eller nya frågor. Jag tänker att det är samma sak som en rektor vi talade med menar, då hon säger att estetiska läroprocesser leder till tankevändor. Pedagogiska kullerbyttor kallar Kerstin Wallin det då hon skriver om Reggio Emilia -verksamhet i sverige.
onsdag 14 maj 2008
Politisk film?
9/5
När vi försöker prata oss fram till vart vi vill komma med filmen och kanske ämnet vi skriver om överhuvudtaget så hamnar vi i någon slags konfrontation med Björklunds skolpolitik. Det kanske blir en politisk film tillägnad honom då! Svt.s hemsida rymmer några program då han uttalar sig om flumskolan. När jag kollar på en chattsida där han chattat med tv-tittare så verkar många hålla med om hårdare tag i skolan. Ökande befogenheter åt lärarna verkar vara lösningen på de flesta problemen i skolan enligt Björklund.
När jag kollar på en s.k. djupintervju från aktuellt där de diskuterar en ny betygskala talas det om rättvisa och att det ska löna sig att anstränga sig i skolan. Det förvånar mig att alldrig någon journalist kan ställa lite klyftigare frågor. Det finns forskning har vi läst som säger att fokusering på betyg och prestation ger sämre kunskaper jämfört med om man stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära.(SvD, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1006953.svd, Publicerad: 23 mars 2008, 04.45. Senast ändrad: 23 mars 2008, 09.31 ). Varför frågar ingen Jan Björklund vad han tänker om detta. Utan frågorna handlar om ett A kommer vara mer värt än ett Mvg osv. Det kanske är så att han måste se vår film:)
När vi försöker prata oss fram till vart vi vill komma med filmen och kanske ämnet vi skriver om överhuvudtaget så hamnar vi i någon slags konfrontation med Björklunds skolpolitik. Det kanske blir en politisk film tillägnad honom då! Svt.s hemsida rymmer några program då han uttalar sig om flumskolan. När jag kollar på en chattsida där han chattat med tv-tittare så verkar många hålla med om hårdare tag i skolan. Ökande befogenheter åt lärarna verkar vara lösningen på de flesta problemen i skolan enligt Björklund.
När jag kollar på en s.k. djupintervju från aktuellt där de diskuterar en ny betygskala talas det om rättvisa och att det ska löna sig att anstränga sig i skolan. Det förvånar mig att alldrig någon journalist kan ställa lite klyftigare frågor. Det finns forskning har vi läst som säger att fokusering på betyg och prestation ger sämre kunskaper jämfört med om man stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära.(SvD, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1006953.svd, Publicerad: 23 mars 2008, 04.45. Senast ändrad: 23 mars 2008, 09.31 ). Varför frågar ingen Jan Björklund vad han tänker om detta. Utan frågorna handlar om ett A kommer vara mer värt än ett Mvg osv. Det kanske är så att han måste se vår film:)
Skriva och Filma
8/5
Tänkte nästan sätta mig och skriva om allt, men fick för mig att kolla min blogg först och kom på att det var en hel del som jag kunde använda i uppsatsen där. Flyttade över en del text och kände mig nöjd med att det gick framåt!
Imellanåt försöker vi filma varandra då vi ska säga saker i filmen. Detta är känsligt. Bara detta kan man kalla en estetisk läroprocess ... att leva med hur man ser ut och låter på filmen!!! Ser hela mitt liv och en massa släktingar i den där personen på filmen. Snäll medarbetare är fördel här.
Tänkte nästan sätta mig och skriva om allt, men fick för mig att kolla min blogg först och kom på att det var en hel del som jag kunde använda i uppsatsen där. Flyttade över en del text och kände mig nöjd med att det gick framåt!
Imellanåt försöker vi filma varandra då vi ska säga saker i filmen. Detta är känsligt. Bara detta kan man kalla en estetisk läroprocess ... att leva med hur man ser ut och låter på filmen!!! Ser hela mitt liv och en massa släktingar i den där personen på filmen. Snäll medarbetare är fördel här.
Handledning
7/5
Åtminstone handledarn verkar positiv. Hon säger att vi tänker bra. Min upplevelse är att vi hystat 100 pingpongbollar upp i luften på en gång och vi vet inte hur vi ska fånga dem.
Åtminstone handledarn verkar positiv. Hon säger att vi tänker bra. Min upplevelse är att vi hystat 100 pingpongbollar upp i luften på en gång och vi vet inte hur vi ska fånga dem.
tisdag 6 maj 2008
Konstnärer i ateljen
6/5
På denna friskola ganska centralt belägen arbetar eleverna mycket med skapande. Skolan har förskola t.o.m år 9. Barnen får från 4 års ålder arbeta i ateljen minst en gång i veckan. I femman kan eleverna välja olika inriktningar i sin skapande verksamhet, som film, keramik, mer slöjd bl.a. För de olika skapande verkasamheterna har de olika konstnärer anställda, de arbetar också mycket med dans och har en danspedagog.
Eleverna verkar vara väldigt självgående och vana vid att arbeta i ateljen. Vi gissar att vanan att arbeta med bild som ett viktigt ämne från så tidiga åldrar måste bidragit till detta. Vi iaktog genast en skillnad från skolan där vi filmade barn som arbeta med tema. Barnen på den förra skolan arbetade mer i grupp och lärde utav varandra. De använde skapandet för att samtidigt kunskapa i andra ämnen. På skolan där vi var idag, var bildämnet mer ett lärande just i ämnet bild och bildskapande tekniker. Eleverna arbetade helt individuellt och det var i samspel med läraren som det mesta lärandet skedde. Kanske en skillnad i sociokullturellt lärande och konstruktivistiskt.
Även på denna skola hade konstnärerna nu börjat att också arbeta med temaarbete. De hade haft ett projekt i januari på 4 veckor. Jag tror att de också utgått från ämnet konflikter. De hade sedan en utställning på pedagogen. Den missade vi.
Från seminariet tar jag med mig begreppet "kollektiva hemligheter". Alltså hur bilder får synas omkring oss utan att vi reflekterar över vad de säger oss. Skulle vi börja sätta ord på det, kanske vi skulle bli tvungna att ta ner många bilder.
På denna friskola ganska centralt belägen arbetar eleverna mycket med skapande. Skolan har förskola t.o.m år 9. Barnen får från 4 års ålder arbeta i ateljen minst en gång i veckan. I femman kan eleverna välja olika inriktningar i sin skapande verksamhet, som film, keramik, mer slöjd bl.a. För de olika skapande verkasamheterna har de olika konstnärer anställda, de arbetar också mycket med dans och har en danspedagog.
Eleverna verkar vara väldigt självgående och vana vid att arbeta i ateljen. Vi gissar att vanan att arbeta med bild som ett viktigt ämne från så tidiga åldrar måste bidragit till detta. Vi iaktog genast en skillnad från skolan där vi filmade barn som arbeta med tema. Barnen på den förra skolan arbetade mer i grupp och lärde utav varandra. De använde skapandet för att samtidigt kunskapa i andra ämnen. På skolan där vi var idag, var bildämnet mer ett lärande just i ämnet bild och bildskapande tekniker. Eleverna arbetade helt individuellt och det var i samspel med läraren som det mesta lärandet skedde. Kanske en skillnad i sociokullturellt lärande och konstruktivistiskt.
Även på denna skola hade konstnärerna nu börjat att också arbeta med temaarbete. De hade haft ett projekt i januari på 4 veckor. Jag tror att de också utgått från ämnet konflikter. De hade sedan en utställning på pedagogen. Den missade vi.
Från seminariet tar jag med mig begreppet "kollektiva hemligheter". Alltså hur bilder får synas omkring oss utan att vi reflekterar över vad de säger oss. Skulle vi börja sätta ord på det, kanske vi skulle bli tvungna att ta ner många bilder.
En medveten rektor
5/5
Vi får hjälp att hitta rektorn genom korridorer och dörrar på denna 4-9 skola, i stans ytterkant. Genast får vi massor av information om skolan, deras synsätt och tankar om estetiska läroprocesser. Detta är en skola som arbetar med estetiska läroprocesser i ALLA ämnen. Rektorn förklarar att det handlar om ett synsätt. Hon menar i alla ämnen så kan vi ta tillvara elevernas nyfikenhet och arbeta på sätt så att eleverna får en "tankevända". Detta ord tankevända använder hon ofta och anser att det är ett nyckelord för vad en estetisk läroprocess är för något. Hon menar att estetiska läroprocesser är enda möjligliga sättet att arbeta i en mångkulturell skola som denna skola är, där man behöver skapa relatioener för att det ska fungera och på ett bra sätt kunna tillvarata olikheter.
Vi får också träffa och samtala med bildläraren. Hon utgår bl.a. från samtidskonst i sin undervisning. Hon har visat mycket samtidskonst på overhead och samtalat med eleverna. I början av terminen fick eleverna arbeta med temat konflikter och arbeta med både fakta och en konstnärlig produkt. Eleverna fick inte möjlighet att genomföra sina ideer i full skala, utan fick göra skisser och beskrivningar till vad de ville genomföra ... det hade funkat väldigt bra. En grupp hade arbetat med växthuseffekten, en annan om rökning och några tjejer som arbetat om anorexi hade utarbetat ett förslag där de skulle ockupera ett provrum på HM och bl.a. hänga upp ett skelett där.
Vi ska återkomma till skolan en annan dag och filma. Idag skulle de spela upp en pjäs för en annan skola.
Vi får hjälp att hitta rektorn genom korridorer och dörrar på denna 4-9 skola, i stans ytterkant. Genast får vi massor av information om skolan, deras synsätt och tankar om estetiska läroprocesser. Detta är en skola som arbetar med estetiska läroprocesser i ALLA ämnen. Rektorn förklarar att det handlar om ett synsätt. Hon menar i alla ämnen så kan vi ta tillvara elevernas nyfikenhet och arbeta på sätt så att eleverna får en "tankevända". Detta ord tankevända använder hon ofta och anser att det är ett nyckelord för vad en estetisk läroprocess är för något. Hon menar att estetiska läroprocesser är enda möjligliga sättet att arbeta i en mångkulturell skola som denna skola är, där man behöver skapa relatioener för att det ska fungera och på ett bra sätt kunna tillvarata olikheter.
Vi får också träffa och samtala med bildläraren. Hon utgår bl.a. från samtidskonst i sin undervisning. Hon har visat mycket samtidskonst på overhead och samtalat med eleverna. I början av terminen fick eleverna arbeta med temat konflikter och arbeta med både fakta och en konstnärlig produkt. Eleverna fick inte möjlighet att genomföra sina ideer i full skala, utan fick göra skisser och beskrivningar till vad de ville genomföra ... det hade funkat väldigt bra. En grupp hade arbetat med växthuseffekten, en annan om rökning och några tjejer som arbetat om anorexi hade utarbetat ett förslag där de skulle ockupera ett provrum på HM och bl.a. hänga upp ett skelett där.
Vi ska återkomma till skolan en annan dag och filma. Idag skulle de spela upp en pjäs för en annan skola.
torsdag 1 maj 2008
logg
29/4
Få tag på lärare och fler skolor där vi får filma. Det börjar bli ont om tid. Försöka skriva.
Få tag på lärare och fler skolor där vi får filma. Det börjar bli ont om tid. Försöka skriva.
logg
28/4
Handledning hela dagen. Vi ska bara fortsätta filam och skriva.
"Skönt" att höra hur andra våndas med sin process också. Många skratt och ideer till framtida projekt.
Handledning hela dagen. Vi ska bara fortsätta filam och skriva.
"Skönt" att höra hur andra våndas med sin process också. Många skratt och ideer till framtida projekt.
teori
27/4
Johan, hans dotter o jag tar oss till en musik och samhällskunskapslärare för samtal/intervju, som arbetar i en särskola. Han har även jobbat med samtidskonst med elever. Tre småbarn, bullar, kaffe, grannar som ringer på dörren och barn som ska iväg på kalas. Det funkar ganska bra ändå. Den här läraren verkar ha en stor medvetenhet om vad estetiska läroprocesser kan ge, som stämmer väl överens med den teori som vi har läst.
Teori:
Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”
olika karakteristik för estetisk symbolisk form:
* att den kommunicerar till, från och om känslor.
* att den är helhetsorienterad. Att delarna samspelar med varandra och om man tar ut en enskild del och sätter i ett annat sammanhang så förändras betydelsen.
* att den kan rymma komplexitet. Den kan rymma flera lager av betydelse eller vara motsägelsefull.
* att den kan rymma merbetydelse, sådant som kanske som är omedvetet och inte kan artikuleras omedelbart.
* att den kan uttrycka det outtalbara. Det kan vara tyst kunskap, förträngt vetande eller tabun som vi ännu inte gett ord till.(AEstetik og laering Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.)
Austring och Sörensen vill med sin bok EAstetik och läring finna en användbar definition på begreppet Estetiska läroprocesser som vi kan använda oss av idag. De menar att all mänsklig erfarenhet börjar i det kroppsliga och sinnliga och därför kan inte detta uppfattas som särskiljande för estetiska läroprocesser.(s 202)
De anser att det karakteristiska för begreppet estetik är en sinnlig symbolisk form. De ger som ex. att när ett barn följer med på ett kafferep, så får barnet med sig en massa upplevelser som är sinnliga och känslomässiga, men detta är inte en estetisk läroprocess. När barnet senare leker kafferep med sin pappa så lär sig barnet om kafferep i en sinnlig symbolisk form. Dels lär sig barnet att balansera koppar och hälla upp, men kanske framför allt att prova olika roller och leka med hur människor interagerar på ett kaffekalas.
A och S menar att barnets kafferepslek är ett första steg till abstrakt tänkande. Här omsätter barnet intryck av världen till ett estetiskt utryck. Det som bearbetas är kroppsligt lagrade känslor och upplevelser av världen. Barnet får möjlighet att genom mediering utrycka sina upplevelser genom olika formspråk. Det blir möjligt att kommunicera sina känslor och upplevelser och genom den estetiska symbolformen få distans till den ursprungliga upplevelsen och därigenom ytterligare få möjlighet att reflektera över den. Det blir möjligt att medvetandegöra försymboliska upplevelser i en meningsfull helhet ( s 90).
Eftermiddagen ligger vi på golvet och försöker komma fram till vad 17 vi vill med filmen. Eftersom hjärnorna lägger av efter ett tag sätter vi igång att bara filma varandra då vi tänker högt. Det visar sig vara ett bra drag. Dels skärper man till sig inför kameran, dels pratar bara en i taget och vi övar på att vara framför kameran. Vi klipper ut varsin snutt som vi väljer åt varandra och har 6 min skiss till handlednign nästa dag.
Johan, hans dotter o jag tar oss till en musik och samhällskunskapslärare för samtal/intervju, som arbetar i en särskola. Han har även jobbat med samtidskonst med elever. Tre småbarn, bullar, kaffe, grannar som ringer på dörren och barn som ska iväg på kalas. Det funkar ganska bra ändå. Den här läraren verkar ha en stor medvetenhet om vad estetiska läroprocesser kan ge, som stämmer väl överens med den teori som vi har läst.
Teori:
Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”
olika karakteristik för estetisk symbolisk form:
* att den kommunicerar till, från och om känslor.
* att den är helhetsorienterad. Att delarna samspelar med varandra och om man tar ut en enskild del och sätter i ett annat sammanhang så förändras betydelsen.
* att den kan rymma komplexitet. Den kan rymma flera lager av betydelse eller vara motsägelsefull.
* att den kan rymma merbetydelse, sådant som kanske som är omedvetet och inte kan artikuleras omedelbart.
* att den kan uttrycka det outtalbara. Det kan vara tyst kunskap, förträngt vetande eller tabun som vi ännu inte gett ord till.(AEstetik og laering Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.)
Austring och Sörensen vill med sin bok EAstetik och läring finna en användbar definition på begreppet Estetiska läroprocesser som vi kan använda oss av idag. De menar att all mänsklig erfarenhet börjar i det kroppsliga och sinnliga och därför kan inte detta uppfattas som särskiljande för estetiska läroprocesser.(s 202)
De anser att det karakteristiska för begreppet estetik är en sinnlig symbolisk form. De ger som ex. att när ett barn följer med på ett kafferep, så får barnet med sig en massa upplevelser som är sinnliga och känslomässiga, men detta är inte en estetisk läroprocess. När barnet senare leker kafferep med sin pappa så lär sig barnet om kafferep i en sinnlig symbolisk form. Dels lär sig barnet att balansera koppar och hälla upp, men kanske framför allt att prova olika roller och leka med hur människor interagerar på ett kaffekalas.
A och S menar att barnets kafferepslek är ett första steg till abstrakt tänkande. Här omsätter barnet intryck av världen till ett estetiskt utryck. Det som bearbetas är kroppsligt lagrade känslor och upplevelser av världen. Barnet får möjlighet att genom mediering utrycka sina upplevelser genom olika formspråk. Det blir möjligt att kommunicera sina känslor och upplevelser och genom den estetiska symbolformen få distans till den ursprungliga upplevelsen och därigenom ytterligare få möjlighet att reflektera över den. Det blir möjligt att medvetandegöra försymboliska upplevelser i en meningsfull helhet ( s 90).
Eftermiddagen ligger vi på golvet och försöker komma fram till vad 17 vi vill med filmen. Eftersom hjärnorna lägger av efter ett tag sätter vi igång att bara filma varandra då vi tänker högt. Det visar sig vara ett bra drag. Dels skärper man till sig inför kameran, dels pratar bara en i taget och vi övar på att vara framför kameran. Vi klipper ut varsin snutt som vi väljer åt varandra och har 6 min skiss till handlednign nästa dag.
Tänka -tänka
22/4
Vad håller vi på med?
Vad vill vi?
Hur tänker du?
Himla bra att vara 2 om att skriva och behöva förklara sig ... sociokulturellt lärande! Men det tar tid! Vi försökte hitta definitioner av estetiska läroprocesser i litteraturen och sammanställa en egen definition.
Seminarium med Bengt då vi återigen vrider och på förhållandet mellan vetanskap och konst. Himla spännande, men alla termer är inte bekanta och alla svängar hänger jag inte med i.
Bengt sa att vi inte måste ha en frågeställning i form av en fråga som vi besvarar. Frågeställningen kan vara mer beskrivande, bara vi tydligt talar om vad det är vi beskriver, och inom vilka ramar vi håller oss. Jag brottas fortfarande med att vår frågeställning kan kännas lite låst och blev formulerad som den blev bara för att vi försökte förstå vad en frågeställning KAN vara i det vi vill hålla på med.
Jag är avundsjuk på Camilla som ska undersöka något på ett estetiskt sätt ... fast hon brottas som en galning med teorin än så länge. Om jag fattade saken rätt så kan man göra en underökande gestaltning helt fritt och sedan skriva en uppsats vetenskapligt om processen, resultatet, tankarna, känslorna. Detta kan kalls en kappa. Jag VILL. Fast vi gör ju det också på vissa sätt, med vår film också.
Vad håller vi på med?
Vad vill vi?
Hur tänker du?
Himla bra att vara 2 om att skriva och behöva förklara sig ... sociokulturellt lärande! Men det tar tid! Vi försökte hitta definitioner av estetiska läroprocesser i litteraturen och sammanställa en egen definition.
Seminarium med Bengt då vi återigen vrider och på förhållandet mellan vetanskap och konst. Himla spännande, men alla termer är inte bekanta och alla svängar hänger jag inte med i.
Bengt sa att vi inte måste ha en frågeställning i form av en fråga som vi besvarar. Frågeställningen kan vara mer beskrivande, bara vi tydligt talar om vad det är vi beskriver, och inom vilka ramar vi håller oss. Jag brottas fortfarande med att vår frågeställning kan kännas lite låst och blev formulerad som den blev bara för att vi försökte förstå vad en frågeställning KAN vara i det vi vill hålla på med.
Jag är avundsjuk på Camilla som ska undersöka något på ett estetiskt sätt ... fast hon brottas som en galning med teorin än så länge. Om jag fattade saken rätt så kan man göra en underökande gestaltning helt fritt och sedan skriva en uppsats vetenskapligt om processen, resultatet, tankarna, känslorna. Detta kan kalls en kappa. Jag VILL. Fast vi gör ju det också på vissa sätt, med vår film också.
Ut och filma - göra och se vad som händer!
21/4
Strax före 8 i härligt vårigt morgonljus ses vi utanför skolan. Vi hittar läraren och fritidspedagogen vi ska vara med idag. De har hand om en 2-3 a som vi ska få följa. Vi ska också få komma in i F-1 an. Vår första timme blir prat om vad vi ska göra och varför. Vi märker att dessa pedagoger som har i sin skolas profil att de arbetar med estetiska läroprocesser, verkar känna att de har en brist på teori, eller i alla fall diskutera i arbetslaget, och argument för vad de gör. De vill gärna höra vad vi har läst och få argument och ord för estetisk verksamhet.
Sen får vi bara hänga med på ett planeringsmöte. Som alla planeringsmöten jag varit på i skolor, mest av praktisk art med almanackor ... vem gör vad när.
Efter 10-rasten hade barnen tema och vi fick filma. Det gick bättre än förväntat. Barnen var så uppe i vad de höll på med att vi kunde röra oss med kamera och mikrofon utan att barnen brydde sig om att vi var där. Vi såg en mycket hur eleverna 3 och 3 samarbetade framför datorerna. De gjorde bildspel om resande. Det var ett utmärkt exempel på sociokulturellt lärande, där barnens kommunikation verkligen bidrog till deras lärande. En annan grupp barn byggde inhängnader och burar till djur för ett projekt om djur i småland ... på 1800-talet? ... i utvandrarrtider. Barnen byggde, småpratade och kunde intressera sig för varandras projekt när de synligt växte fram på bordet.
I ett hörn skedde ett spontant estetiskt lärande då några barn satt och grävde i en spann med flirtkulor i olika färger, former och storlekar. Dels njöt de av känslan att gräva med armen i spannen och skapa ljudet av kulorna som åkte runt, dels höll de på att undersöka färgerna, formerna och storlekarna genom att samla i olika högar och diskutera. Detta skulle man i Reggio Emilia peka på som ett vetenskapande som barnen sysslar med. Att sortera övar vårt abstakta tänkande då vi kan dela upp på olika sätt och sedan fortsätta att dela upp i ytterlligare olika undergrupper och övergrupper.
Vi fick äta lunch med barnen i klassrummet. Vi fick intrycket att dessa barn tycker det är roligt att gå i skolan och en pojke vid vårt bord, så att han längtade till att börja 4:an då det skulle bli ännu roligare.
Efter lunch får vi träffa en högstadielärare för att diskutera om vi kan få filma även där. De har redan till stora delar avslutat sina tema - arbeten menar denne lärare. Vi får se en film som det gjort i höstas om hur de startade upp temat som de haft på hela skolan. Vi får kanske en känsla av att tema - arbete och estetisk verksamhet kostar på lärarnas krafter och att det är bekvämare att falla tillbaka i traditionellt skol-arbete. Eller att vissa ämnen är i alla fall svåra att arbeta med tematiskt eller estetiskt.
Sedan hade vi superfartshandledning. Avstämmning och kom överens om att skriva på rapporten (Bakgrund, teori) tills nästa handledning.
Strax före 8 i härligt vårigt morgonljus ses vi utanför skolan. Vi hittar läraren och fritidspedagogen vi ska vara med idag. De har hand om en 2-3 a som vi ska få följa. Vi ska också få komma in i F-1 an. Vår första timme blir prat om vad vi ska göra och varför. Vi märker att dessa pedagoger som har i sin skolas profil att de arbetar med estetiska läroprocesser, verkar känna att de har en brist på teori, eller i alla fall diskutera i arbetslaget, och argument för vad de gör. De vill gärna höra vad vi har läst och få argument och ord för estetisk verksamhet.
Sen får vi bara hänga med på ett planeringsmöte. Som alla planeringsmöten jag varit på i skolor, mest av praktisk art med almanackor ... vem gör vad när.
Efter 10-rasten hade barnen tema och vi fick filma. Det gick bättre än förväntat. Barnen var så uppe i vad de höll på med att vi kunde röra oss med kamera och mikrofon utan att barnen brydde sig om att vi var där. Vi såg en mycket hur eleverna 3 och 3 samarbetade framför datorerna. De gjorde bildspel om resande. Det var ett utmärkt exempel på sociokulturellt lärande, där barnens kommunikation verkligen bidrog till deras lärande. En annan grupp barn byggde inhängnader och burar till djur för ett projekt om djur i småland ... på 1800-talet? ... i utvandrarrtider. Barnen byggde, småpratade och kunde intressera sig för varandras projekt när de synligt växte fram på bordet.
I ett hörn skedde ett spontant estetiskt lärande då några barn satt och grävde i en spann med flirtkulor i olika färger, former och storlekar. Dels njöt de av känslan att gräva med armen i spannen och skapa ljudet av kulorna som åkte runt, dels höll de på att undersöka färgerna, formerna och storlekarna genom att samla i olika högar och diskutera. Detta skulle man i Reggio Emilia peka på som ett vetenskapande som barnen sysslar med. Att sortera övar vårt abstakta tänkande då vi kan dela upp på olika sätt och sedan fortsätta att dela upp i ytterlligare olika undergrupper och övergrupper.
Vi fick äta lunch med barnen i klassrummet. Vi fick intrycket att dessa barn tycker det är roligt att gå i skolan och en pojke vid vårt bord, så att han längtade till att börja 4:an då det skulle bli ännu roligare.
Efter lunch får vi träffa en högstadielärare för att diskutera om vi kan få filma även där. De har redan till stora delar avslutat sina tema - arbeten menar denne lärare. Vi får se en film som det gjort i höstas om hur de startade upp temat som de haft på hela skolan. Vi får kanske en känsla av att tema - arbete och estetisk verksamhet kostar på lärarnas krafter och att det är bekvämare att falla tillbaka i traditionellt skol-arbete. Eller att vissa ämnen är i alla fall svåra att arbeta med tematiskt eller estetiskt.
Sedan hade vi superfartshandledning. Avstämmning och kom överens om att skriva på rapporten (Bakgrund, teori) tills nästa handledning.
torsdag 17 april 2008
Vad är estetiska? Vad är estetiska läroprocesser?
Igår var vi och talade med en lärare och snackade igenom det praktiska inför att vi får filma i hans klass på måndag. Han verkar tacksamt intresserad av våra försök till teorier om Estetiska läroprocesser. Han verkar vilja ha argument för sin och skolans verksamhet. Tid till samtal, reflektion och lärande bland lärarna verkar vara en bristvara på skolan. Han sa att om de hade fått jobba på sin syn på läroprocesser och argument för sitt arbetssätt så hade det besparat lärarna åtskillig tid i diskussion med föräldrar som är oroliga att barnen inte lär sig riktiga saker i skolan då de arbetar tematiskt och kreativt.
AEstetik og laering av Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.
Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”
”Estetik är en sinnlig symbolisk form, som rymmer en tolkning av oss själva och världen, och som kan kommunicera från, till och om känslor.”
Den radikala estetiken i skolan
Kristian Pedersen menar Ixxx har försökt definiera estetiska läroprocesser ”som en läroprocess som handlar om det kvalitativa förhållandet mellan människan och världen genom vilket människan får kunskap om det mänskliga, sinnliga och känslomässiga livet, om föreställningar och fantasier, samtidigt som hon får kunskap om kollektiva estetiska erfarenhets- eller kunskapsformer”.
När jag läst i boken AEstetik og laering tänker jag att de författarna är mer specifika än Pedersen. Pedersen skiljer inte ut en särskild sorts estetisk sinnlig kunskap som ger oss kunskaper om förhållandet mellan människan och världen, utan kan mena all sorts sinnlig kunskap som vi inte nödvändigtvis fått till oss genom en estetisk upplevelse. Han verkar mena att vi kopplar ihop denna sinnliga erfarenhet med estetiska upplevelser som vi kan ha vid ett annat tillfälle.
Austring och Sörensen delar upp olika sätt att lära. A empiriska, B estetiska och C diskursiva.
I dag på handledningen säger Tarja att hon inte gör en sådan uppdelning. Hon menar att allt detta sker parallellt och kan inte delas upp. Jag håller med henne där … men måste vi inte ringa in det specifikt estetiska för att kunna säga vad det är som skiljer estetiska läroprocesser ifrån t.ex. empiriskt och diskursivt arbete i skolan?
AEstetik og laering av Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.
Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”
”Estetik är en sinnlig symbolisk form, som rymmer en tolkning av oss själva och världen, och som kan kommunicera från, till och om känslor.”
Den radikala estetiken i skolan
Kristian Pedersen menar Ixxx har försökt definiera estetiska läroprocesser ”som en läroprocess som handlar om det kvalitativa förhållandet mellan människan och världen genom vilket människan får kunskap om det mänskliga, sinnliga och känslomässiga livet, om föreställningar och fantasier, samtidigt som hon får kunskap om kollektiva estetiska erfarenhets- eller kunskapsformer”.
När jag läst i boken AEstetik og laering tänker jag att de författarna är mer specifika än Pedersen. Pedersen skiljer inte ut en särskild sorts estetisk sinnlig kunskap som ger oss kunskaper om förhållandet mellan människan och världen, utan kan mena all sorts sinnlig kunskap som vi inte nödvändigtvis fått till oss genom en estetisk upplevelse. Han verkar mena att vi kopplar ihop denna sinnliga erfarenhet med estetiska upplevelser som vi kan ha vid ett annat tillfälle.
Austring och Sörensen delar upp olika sätt att lära. A empiriska, B estetiska och C diskursiva.
I dag på handledningen säger Tarja att hon inte gör en sådan uppdelning. Hon menar att allt detta sker parallellt och kan inte delas upp. Jag håller med henne där … men måste vi inte ringa in det specifikt estetiska för att kunna säga vad det är som skiljer estetiska läroprocesser ifrån t.ex. empiriskt och diskursivt arbete i skolan?
tisdag 15 april 2008
Upp och ner
Seminarium om Forskning inom Design med Cecilia Häggström idag på HDK. Väldigt klargörande även om ca 1000 nya frågor surrar omkring i skallen. Camillas frågor hjälpte mig att också försöka ringa in något jag försöker tänka. Hur forskar man inom konst? När är man vetenskaplig och inte? När får jag vara subjektiv och inte? Vad är vetenskaplig kunskap och vad är subjektiv kunskap? När, hur skulle man kunna gå vidare med subjektiv kunskap och även göra den mer vetenskaplig? Vad är själva vitsen med att konstnärligt undersöka något eller estetiska läroprocesser?
Studiebesök på UB. Värdelöst!!! Suck.
Studiebesök på UB. Värdelöst!!! Suck.
måndag 14 april 2008
Försöka hitta teori och få fatt tankarna
Ur boken om AEstetik og laering Bennyé D Austring & Merete Sörensen.
Husserl är grundaren till Fenomenologin, som är 1900-talets nya filosofiska riktning. F kan definieras kort som läran om det, som visar sig för människan och dens syfte är att beskriva världen (t.ex. med hermeneutisk metod -- tolkning), medans de klassiska vetenskaperna försöker bestämma och förklara(--absolut sanning) världen.
Maurice Merleau-Ponty(1908-61) är inspirerad av Hussrl och Heidegger. I fråga om estetiken är M-P mest intressant av fenomenologerna.
1. Han uppgraderar den kroppsliga och känslomässiga utgångspunkten för människans vetande om världen och sigsjälv.
2. Han betraktar konstnärens tillgång till tillvaron som ideal.
Han framhäver att känsla är inte bara passivt mottagande av fenomenens betydelse utan känsla är handling, där man blir upptagen av tingens betydelser och därmed lär känna världen. Kroppens upplevelse kommer före - och har större giltighet än - tanken om kroppen, men upplevelse och tanke kompletterar varandra. ... Reflektionen skapar inte nytt, men kan bidra till förståelse. Man kan alldrig åtskilja reflektion och upplevelse. ... Medvetandet är kroppsligt förankrat.
Detta är några ord, fraser ur boken som jag kan använda som argument för estetiska läroprocesser och kanske börjar göra det klarare för mig vad estiska läroprocesser kan vara. Den danske filosofen Pahuus beskriver hur leken är barnets sätt att tillägna sig världen. Han beskriver också hur konsten kan ge oss andra kunskaper än vetenskapen t.ex. om vad vi önskar och vill.
Längre fram försöker författarna ringa in vad som är estetiskt lärande. Allt vi tar in genom våra sinnen är inte estetikskt lärande. Estetik är alltid sinnlig symbolisk form(musik,färg,form,teater etc) och ett antal punkter till s 53.
Idag har vi gjort en tillståndsblankett och mailat till en skola. Vi har bokat in möte för att planera filmning. Möte konsthallen fredag.
Husserl är grundaren till Fenomenologin, som är 1900-talets nya filosofiska riktning. F kan definieras kort som läran om det, som visar sig för människan och dens syfte är att beskriva världen (t.ex. med hermeneutisk metod -- tolkning), medans de klassiska vetenskaperna försöker bestämma och förklara(--absolut sanning) världen.
Maurice Merleau-Ponty(1908-61) är inspirerad av Hussrl och Heidegger. I fråga om estetiken är M-P mest intressant av fenomenologerna.
1. Han uppgraderar den kroppsliga och känslomässiga utgångspunkten för människans vetande om världen och sigsjälv.
2. Han betraktar konstnärens tillgång till tillvaron som ideal.
Han framhäver att känsla är inte bara passivt mottagande av fenomenens betydelse utan känsla är handling, där man blir upptagen av tingens betydelser och därmed lär känna världen. Kroppens upplevelse kommer före - och har större giltighet än - tanken om kroppen, men upplevelse och tanke kompletterar varandra. ... Reflektionen skapar inte nytt, men kan bidra till förståelse. Man kan alldrig åtskilja reflektion och upplevelse. ... Medvetandet är kroppsligt förankrat.
Detta är några ord, fraser ur boken som jag kan använda som argument för estetiska läroprocesser och kanske börjar göra det klarare för mig vad estiska läroprocesser kan vara. Den danske filosofen Pahuus beskriver hur leken är barnets sätt att tillägna sig världen. Han beskriver också hur konsten kan ge oss andra kunskaper än vetenskapen t.ex. om vad vi önskar och vill.
Längre fram försöker författarna ringa in vad som är estetiskt lärande. Allt vi tar in genom våra sinnen är inte estetikskt lärande. Estetik är alltid sinnlig symbolisk form(musik,färg,form,teater etc) och ett antal punkter till s 53.
Idag har vi gjort en tillståndsblankett och mailat till en skola. Vi har bokat in möte för att planera filmning. Möte konsthallen fredag.
fredag 11 april 2008
PM lite tankar om vad vi vill
Här är en liten del av vårt PM för att försöka beskriva något vad det är vi vill komma åt att jobba med. Det andra citatet som är Thavenius är mitt favoritcitat och på något sätt utgångspunkt. Det handlar om en slags önskan om att vidga seendet, tänkandet i skolan och överhuvudtaget. Denna medvetenhet kanske redan finns på många platser, men kanske jag behöver argument och veta vad jag gör om jag ska jobba med estetiska läroprocesser.
Delar av vårt PM:
Ämnet, syfte och kort bakgrund: Vi är intresserade av estetiska läroprocesser. Vi har gjort VFU i Reggio Emilia och tagit del utav deras arbetssätt. Thavenius beskriver den svenska skolan som att det är för trångt för olika perspektiv och arbetssätt.
”Det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformer som finns utanför skolan. Jämförelsen utfaller inte till skolans fördel. Den alldagliga normalprosan och de pedagogiska visualiseringarna dominerar. Inte bara satiren saknas utan praktiskt taget alla de former som konsten och det intellektuella livet rört sig i de senaste århundradena.
Det är trångt i skolan för olika perspektiv och olika sätt att beskriva verkligheten. Det är knappast bra om vi vill utbilda duktiga yrkesmänniskor och dessutom ge eleverna en chans att förstå och påverka den värld de lever i. Utrymmet för att yttra olika, också kontroversiella åsikter borde vara mycket större liksom möjligheterna att beskriva och tolka verkligheten.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 98)
Vi tror att de arbetssätt som man använder i Reggio Emilia där barnen får arbeta utifrån sina egna intressen och frågor och använda olika språk och undersökningssätt har en viktig funktion i svenska skolan om vi vill nå upp till målen om värdegrund och demokrati i läroplanen.
Vi är intresserade av estetiska läroprocesser som ett sätt att kunskapa kring frågor som kanske inte har ”skolboksbestämda” svar, men även att använda dessa processer för att tillägna sig kunskaper i traditionella skolämnen för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper och få fler perspektiv genom att använda olika sinnen.
Till skillnad från skolboksvetandet släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar. Konsten drar uppmärksamheten till sin egen form och experimenterar hela tiden med den (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 226). (slut citat PM)
Johan och jag tänker att vi ska ut och filma på några stycken skolor. Kanske ska vi också intervjua lärare. Vi vill ta reda på först vad det är att arbeta med estetiska läroprocesser. Sedan vill vi filma lärare som säger att de arbetar med estetiska läroprocesser för att se dels hur det kan gå till, dels om vi tycker att det är det de gör. Thavenius är väldigt kritisk mot det estetiska arbetet i skolan som han mest anser blir ett ytligt mys.. ”Eleverna trivs bättre och lär sig lättare, om man stimulerar dem med lite friare verksamheter. Men den säger inget betydelsefullt om just konstnärliga verksamheter.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 93)
Så långt har vi tänkt. Nu har vi börjat ta kontakt med några skolor och läsa på om estetiska läroprocesser och skissa på teoridelen.
Delar av vårt PM:
Ämnet, syfte och kort bakgrund: Vi är intresserade av estetiska läroprocesser. Vi har gjort VFU i Reggio Emilia och tagit del utav deras arbetssätt. Thavenius beskriver den svenska skolan som att det är för trångt för olika perspektiv och arbetssätt.
”Det är knappast någon överdrift att säga att skolan bara släpper in några få genrer och stilar och att utrymmet för avvikelser är litet. Tag vilken lärobok som helst i vilket ämne som helst och jämför med den textvärld och de uttrycksformer som finns utanför skolan. Jämförelsen utfaller inte till skolans fördel. Den alldagliga normalprosan och de pedagogiska visualiseringarna dominerar. Inte bara satiren saknas utan praktiskt taget alla de former som konsten och det intellektuella livet rört sig i de senaste århundradena.
Det är trångt i skolan för olika perspektiv och olika sätt att beskriva verkligheten. Det är knappast bra om vi vill utbilda duktiga yrkesmänniskor och dessutom ge eleverna en chans att förstå och påverka den värld de lever i. Utrymmet för att yttra olika, också kontroversiella åsikter borde vara mycket större liksom möjligheterna att beskriva och tolka verkligheten.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 98)
Vi tror att de arbetssätt som man använder i Reggio Emilia där barnen får arbeta utifrån sina egna intressen och frågor och använda olika språk och undersökningssätt har en viktig funktion i svenska skolan om vi vill nå upp till målen om värdegrund och demokrati i läroplanen.
Vi är intresserade av estetiska läroprocesser som ett sätt att kunskapa kring frågor som kanske inte har ”skolboksbestämda” svar, men även att använda dessa processer för att tillägna sig kunskaper i traditionella skolämnen för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper och få fler perspektiv genom att använda olika sinnen.
Till skillnad från skolboksvetandet släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar. Konsten drar uppmärksamheten till sin egen form och experimenterar hela tiden med den (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 226). (slut citat PM)
Johan och jag tänker att vi ska ut och filma på några stycken skolor. Kanske ska vi också intervjua lärare. Vi vill ta reda på först vad det är att arbeta med estetiska läroprocesser. Sedan vill vi filma lärare som säger att de arbetar med estetiska läroprocesser för att se dels hur det kan gå till, dels om vi tycker att det är det de gör. Thavenius är väldigt kritisk mot det estetiska arbetet i skolan som han mest anser blir ett ytligt mys.. ”Eleverna trivs bättre och lär sig lättare, om man stimulerar dem med lite friare verksamheter. Men den säger inget betydelsefullt om just konstnärliga verksamheter.” (2004 Aulin-Gråham, Persson, Thavenius s 93)
Så långt har vi tänkt. Nu har vi börjat ta kontakt med några skolor och läsa på om estetiska läroprocesser och skissa på teoridelen.
torsdag 10 april 2008
det går sakta framåt
10/4
Inte så mycket feber men halsen värker. Rör mig stillsamt mellan datorn, sängen och soffan. Försöker läsa i den danska boken Aestetik og laering. Min dotter fick köpa ett ficklexikon för att jag alls ska ta mig fram. Svårt men boken verkar bra.
Inte så mycket feber men halsen värker. Rör mig stillsamt mellan datorn, sängen och soffan. Försöker läsa i den danska boken Aestetik og laering. Min dotter fick köpa ett ficklexikon för att jag alls ska ta mig fram. Svårt men boken verkar bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)