teori

27/4
Johan, hans dotter o jag tar oss till en musik och samhällskunskapslärare för samtal/intervju, som arbetar i en särskola. Han har även jobbat med samtidskonst med elever. Tre småbarn, bullar, kaffe, grannar som ringer på dörren och barn som ska iväg på kalas. Det funkar ganska bra ändå. Den här läraren verkar ha en stor medvetenhet om vad estetiska läroprocesser kan ge, som stämmer väl överens med den teori som vi har läst.

Teori:

Definition
”En estetisk läroprocess är ett lärandesätt, varmed man via estetisk mediering omsätter sina intryck av världen till estetiska formutryck för att härigenom kunna reflektera över och kommunicera om sig själv och världen.”

olika karakteristik för estetisk symbolisk form:

* att den kommunicerar till, från och om känslor.
* att den är helhetsorienterad. Att delarna samspelar med varandra och om man tar ut en enskild del och sätter i ett annat sammanhang så förändras betydelsen.
* att den kan rymma komplexitet. Den kan rymma flera lager av betydelse eller vara motsägelsefull.
* att den kan rymma merbetydelse, sådant som kanske som är omedvetet och inte kan artikuleras omedelbart.
* att den kan uttrycka det outtalbara. Det kan vara tyst kunskap, förträngt vetande eller tabun som vi ännu inte gett ord till.(AEstetik og laering Bennyé D.Austring & Merete Sörensen.)

Austring och Sörensen vill med sin bok EAstetik och läring finna en användbar definition på begreppet Estetiska läroprocesser som vi kan använda oss av idag. De menar att all mänsklig erfarenhet börjar i det kroppsliga och sinnliga och därför kan inte detta uppfattas som särskiljande för estetiska läroprocesser.(s 202)
De anser att det karakteristiska för begreppet estetik är en sinnlig symbolisk form. De ger som ex. att när ett barn följer med på ett kafferep, så får barnet med sig en massa upplevelser som är sinnliga och känslomässiga, men detta är inte en estetisk läroprocess. När barnet senare leker kafferep med sin pappa så lär sig barnet om kafferep i en sinnlig symbolisk form. Dels lär sig barnet att balansera koppar och hälla upp, men kanske framför allt att prova olika roller och leka med hur människor interagerar på ett kaffekalas.
A och S menar att barnets kafferepslek är ett första steg till abstrakt tänkande. Här omsätter barnet intryck av världen till ett estetiskt utryck. Det som bearbetas är kroppsligt lagrade känslor och upplevelser av världen. Barnet får möjlighet att genom mediering utrycka sina upplevelser genom olika formspråk. Det blir möjligt att kommunicera sina känslor och upplevelser och genom den estetiska symbolformen få distans till den ursprungliga upplevelsen och därigenom ytterligare få möjlighet att reflektera över den. Det blir möjligt att medvetandegöra försymboliska upplevelser i en meningsfull helhet ( s 90).


Eftermiddagen ligger vi på golvet och försöker komma fram till vad 17 vi vill med filmen. Eftersom hjärnorna lägger av efter ett tag sätter vi igång att bara filma varandra då vi tänker högt. Det visar sig vara ett bra drag. Dels skärper man till sig inför kameran, dels pratar bara en i taget och vi övar på att vara framför kameran. Vi klipper ut varsin snutt som vi väljer åt varandra och har 6 min skiss till handlednign nästa dag.